Det som blir över, del 2 av 3: Queen's Park

Queen's Park FC, 1873. Bild: TheGlobalGame.com.

There's a well-known Glasgow football team; they don't play in blue, they don't play in green. Enligt Partick Thistles egna hemsida är detta det bästa sättet att beskriva klubbens position i fotbollsvärlden på, som en försmak av vad som väntar oss när vi lyfter på Celtic och Rangers, och ser vad som döljer sig i Glasgows fotbollsskuggor.

När folk tänker Glasgow & fotboll, så tänker man på Celtic och Rangers. Hur överlever då de mindre klubbarna i en stad med 1,2 miljoner invånare? Svaret är förstås att de knappt överlever över huvud taget, men Clyde FC, Queen's Park och just Partick Thistle hankar sig ändå fram på sina egna sätt.

Queen's Park FC
Det är svårt att veta var man ska börja när det kommer till Queen's Park. Det finns, som ni kommer att märka, en hel del intressanta saker att lägga fokus på. 1867 bildades i alla fall Queen's Park Football Club, efter ett möte mellan ett antal gentlemän i södra Glasgow. I och med detta så blev man den allra första fotbollsklubben i Skottland. Faktum är att man till och med är den äldsta fotbollsklubben i världen, utanför England och Wales.

Ludere Causa Ludendi – to play for the sake of playing, som britterna översätter det till – är klubbens motto, och man har hållit fast vid det så till den milda grad att man alltid insisterat på att vara en amatörklubb – vilket i dagens moderna fotbollsvärld betyder en plats i skotska fjärde divisionen. Den här säsongen har man haft ett publiksnitt på 550 personer. Med andra ord fyller man i snitt 1% av sin hemma-arenas totala kapacitet. Ah, just det, man spelar sina matcher på nationalarenan Hampden Park. Att benämna Hampden Park som först och främst nationalarena är dock felaktigt i det här sammanhanget, men jag gjorde det ändå, för att förklara exakt hur stor den här lilla klubben är i skotsk fotboll.

Det är till och med så att denna Hampden Park är yngst i en skara av tre syskon. Queen's Park spelade från 1873 på den allra första Hampden Park, belägen djupt nere i södra Glasgow, till 1883, då en kombination av att man attraherade en enorm publik (10 000 var inte en ovanlig publiksiffra) och att lokaltrafiken tänkte driva ett järnvägsspår rakt genom ena läktaren gjorde att man byggde en ny arena.

Till vänster: Queen's Park. Till höger: Hampden Park #3.

Även den nya arenan, som bara låg ett Obafemi Martins-avslut från den gamla, fick namnet Hampden Park. Även denna Hampden-arena åtog sig med nöje ärofyllda uppdrag som att vara värd för både skotska cup-finaler och landskamper. Allt medan klubben fortsatte att växa så ville man ha en ännu större arena, och när man fick nej på en förfrågan om att bygga ut Hampden Park nr. 2 så byggde man en ny Hampden Park. 1903 stod det som idag är Skottlands nationalarena klar, och Queen's Park kunde stoltsera med världens största fotbollsarena. Det skulle dröja ända till Maracanãs introduktion till VM 1950 innan den överträffades.

Varför behövde Queen's Park världens största arena? Jo för att man var ett av världens bästa lag (kom dock ihåg att det vid den här tiden i princip bara var på de brittiska öarna som fotboll spelades så här strukturerat). Queen's Park var som sagt den första fotbollsklubben i Skottland, och med detta så tog man även en del uppgifter. Till exempel så agerade man som ett styrande förbund över fotbollen i Skottland fram till att en fristående nationell organisation kunde ta över ansvaret år 1873.

Året innan hade Skottland spelat en landskamp mot England, och Queen's Park hade förstås tagit ut samtliga elva spelare från det egna laget. Nej, skratta inte, för det här är den mest revolutionerande fotbollsmatchen som någonsin spelats. Eftersom engelsmännen ägde en överlägsen fysik jämfört med skottarna, använde Queen's Park ett tidigare – i alla fall för engelsmännen – okänt grepp: man anföll genom att passa bollen till varandra.

Även om matchen i sig slutade 0-0 så öppnades ögonen i England för denna nymodighet. Queen's Park ville ha mer att göre med engelsmännen, eftersom det var svårt att hitta lag i Skottland som ville spela 11 mot 11. Efter att ha dominerat i den skotska cupen (den enda tävlingen i Skottland vid denna tid) så beviljades man inträde i den engelska FA Cupen, och om det inte vore för två finalförluster mot Balckburn Rovers, 1884 och 1885, så hade man blivit det enda skotska lag som någonsin vunnit turneringen. Man får istället nöja sig med att vara det enda skotska lag som deltagit i en FA Cup-final.

Skotska cupen vann man däremot tio gånger mellan åren 1874 och 1893, vilket låg bakom lagets popularitet och möjliggörandet av byggandet av Hampden Park. Men samtidigt som Queen's Park dominerade på cupsidan så hade en nationell liga startats där det var tillåtet med professionella lag. Queen's Park såg ligaspel som ett hot mot de mindre klubbarna, och i någon form av nationellt ansvarstagande så avstod man från att gå med i ligan till en början.

Men, att få spela fotboll regelbundet, vecka in och vecka ut, blev till slut en för stor lockelse, och när man lämnat 1800-talet efter sig bestämde sig Queen's Park för att ställa upp. År 1900 gjorde man sin första ligamatch – och sedan dess har allt bara gått nedför.

Man slutade sist i skotska ligan flera gånger, men tack vare en speciell dispens för amatörklubbar så hängde man ändå kvar i högsta divisionen ända fram till säsongen 1921/22. Man tog sig direkt upp igen säsongen efter, men framtiden var smärtsamt utstakad för en klubb som vägrade tumma på sitt allra främsta ideal.

Klubben som var landets främsta (amatör-)lag på 1800-talet vann den lokala Glasgow Cup 1946, men utöver det har man bara elva segrar i den nationella amatör-cupen att ställa i prisskåpet, från 1900-talet.. Denna turnering tog man förresten även hem så sent som 2009.

Queen's Park ligger idag i Skottland fjärde högsta division, och utkämpar heta matcher mot Clyde FC (derby hemma på Hampden på lördag, vågar man tro på en tusenhövdad publik?). Partick Thistle och Albion FC är två andra lokalrivaler som rör upp känslor, men de spelar i andra divisioner för tillfället. Rivaliteten gentemot Celtic och Rangers har aldrig varit speciellt stark, även om det var dessa storlag som oftast fick publiken att strömma till under sekelskiftet 18-1900.

Att Queen's Park idag spelar så pass långt ner i seriesystemet har dock egentligen ingenting alls med Celtic och Rangers att göra. Genom att hålla fast vid amatörstatusen så skulle Queen's Park kunna ligga i vilken stad som helst och ändå ha problem med att ta sig upp från Third Division. Däremot är det helt underbart att det fortfarande finns oaser av klass och ideal i den moderna fotbollsvärlden. Hatten av för Queen's Park FC.

¤ ¤ ¤

Detta var andra delen i en mindre serie som fixerar strålkastarljuset på de klubbar som genom ödets nyckfullhet tvingat leva sina liv i skuggan av två lag som tagit 96 av alla 115 ligatitlar i skotsk fotbolls historia. Efter Clyde och Queen's Park är det nästa gång dags för Partick Thistle att behandlas.

/JJ